Lite så är jag, jag är rädd för allt som jag inte känner till. Världens mest hemma kära lilla flicka är jag, har knappt sett mig om i världen. Har nöjt mig med Spanien och Turkiet hittills. Jag är ju en Spanien-lover rakt igenom. Det är lagom nära och lagom varmt. Jag har funderat lite över varför jag är en sån mes när det gäller att resa, kan va för att jag längtar efter mina katter innan jag ens har lämnat lägenheten. Det är faktiskt jobbigt att tycka så mycket om något.

Sen blir det inte bättra av att jag är livrädd för att flyga, tänk så dör man på vägen liksom? Hur kul är det på en ska från 1-10!? Nej jag vet vad ni tänker, "amen hur stor tror du chansen är att ni kraschar, bla bla bla" JAG VET, men sen vet jag också att det faktiskt händer.

Till råga på allt så HATAR jag sprutor, men det är jag nog inte ensam om. Jag tackar gudarna för att jag har så stor rumpa att jag förhoppningsvis inte kommer känna något alls. Magnus får följa med och hålla mig i handen.

Jag borde ta mig samman.. För det är inte varje dag men blir erbjuden att följa med till detta paradis som alla kallar det. Dessutom kan jag behöva lite sol, är sån blekfis, men det är jag iofs alltid.

Så slutet på februari blir det Thai-Time för min del. Bäst för M att han kan sköta hemmet medan jag ligger och gottar mig i solen.

Nu ska jag kolla efter nån snygg bikini!