Efter en magnifik kväll tillsammans med världens bästa Victor ser jag framemot att sova nu. Längtar även efter kvällen som kommer, mysa helt ensam med odjuren. Planerar massa tecknade filmer, ooh, sweet.

Varför tar det emot att sova ensam? Det enda man vill är egentligen att krypa upp i sin älsklings famn om nätterna, även om vi inte sover kloss inpå varandra känns det så jävla fint att veta att han ligger där bredvid.

Anyway, nu får det faktiskt bli sängen.